Barns självkänsla och vuxnas ledarskap

Av: 
Vesna

Det var höga förväntningar när i stort sett alla pedagoger på Viljan gick på Petra Krantz Lindrens föreläsning i slutet av februari. Det var också många föräldrar från Viljan där. Alla ville vi höra Petra prata om barns självkänsla och vuxnas ledarskap. Det är ju detta Viljan handlar om!

Petra beskriver självkänsla som min egen uppfattning om mitt eget värde. Detta värde pendlar som en konsekvens av andra människors bemötande av mig. Själkänsla hör också ihop med mod, självrespekt, självständighet, sårbarhet, empati och respekt. Självförtroende handlar om tillit till min egen förmåga.

Förhållandet mellan självkänsla och självförtroende beskrev Petra så väldigt bra på föreläsningen.  Hon menar att man kan se människan som byggd i tre lager.

Det yttersta lagret (havings) handlar om det vi äger och har.
Lagret innanför det (doings) handlar om det vi gör och presterar.
I mitten finns kärnan (being) handlar om våra tankar, behov och längtan.

Det är när andra intresserar sig för min som person, vem jag är, vilka tankar och funderar jag har som självkänslan växer.

En del vuxna har lättare för att fokusera på det barnet gör och värderar det som bra, dåligt, duktigt, fint osv. När relationen inte fungerar i hemmet, i barngruppen eller i skolan läggs stort fokus på hur barnets beteende ska korrigeras så det blir ”rätt”. Vi intresserar oss inte lika ofta för vad som ligger bakom beteendet.

Petra menar att 95 % av alla sammanbrott hos barn handlar om att barnet känner sig missförstått och inte att det måste få som det vill. ”Barn kan inte alltid få sin vilja fram, men låt dom alltid få sin känsla fram!”  Om vi vill att barnet ska sluta med ett visst beteende måste vi förstå vilket behov som ligger bakom beteendet.  Vad handlar det om och hur kan jag hjälpa barnet att tillgodose det behovet?  Är det t ex kaos på morgonen och barnet inte vill klä på sig? Kan det handla om att behovet av närhet inte blivit tillgodosett? Eller behov av lugn och ro på morgonen?

Petra, likt många andra som vi inspireras av på Viljan, talar om ”det personliga språket”. Kallas också NVC (non violent communication) eller giraffspråket.

Om jag säger vad jag observerat, vad jag vill att barnet ska göra istället och jag undrar om barnet kan tänka sig göra det DÅ känner sig barnet förstådd, respekterad och tagen på allvar. Hur pratar du med ditt barn hemma, på förskolan eller i skolan? Hur tror du barnet känner sig?

Självkänslan hämtar näring i relationerna. Kvalitén i relationerna är vi vuxna ansvariga för. Det kan vi aldrig lämna över till barnen. När man som vuxen är nyfiken och intresseerar sig för barnens berättelser, tankar, processer visar man intresse för barnets inre kärna och självkänslan växer.

På Viljan säger vi Här växer både vuxna och barn. När vuxna får växa och utveckla sitt ledarkskap då växer barnens självkänsla.

Vi följer Petra på hennes blogg  En annan du http://petrakrantzlindgren.se/och hennes bok Med känsla för barns självkänsla kan jag verkligen rekommendera.